Som naglar på en griffeltavla

Vet egentligen inte varför jag öppnade ett nytt inlägg idag. Har absolut inget i skallen som jag behöver få ur mig. Egentligen. Fast det kanske jag inte brukar ha annars heller. Jag är på lite smådåligt humör idag för att vissa saker tydligen inte "ska" vara jämställda. Och sen blir jag så irriterad på den jävla radioprataren som avbryter låten varannan sekund med att slänga in totalmesiga kommentarer om sin kollega. Suck.

Ibland vill jag faktiskt bara dra luvan över huvudet, sätta mig i ett hörn med iPoden på högsta volym, och att alla sedan bara kan lämna mig ifred. Jag är inte alls lika beroende av människor nu för tiden som jag var för typ tre år sen. Snarare tvärtom, jag trivs nästan när jag är för mig själv med mina egna tankar. Vande mig väl när Flawe flyttade hit i början av året och jag bodde ensam i Gbg ett bra tag. Så det är ju en positiv förändring, eller? Man ska inte vara beroende av någon, eller beroende av att behöva ha folk runtomkring sig. Då blir det ju rätt och slätt mycket värre när man väl är ensam. Det är nog det enda draget hos mig som jag faktiskt känner har blivit positivare när man jämför med hur jag var för typ tre år sen. Så jag kanske är på väg åt rätt håll. Man får ta små steg i taget.